Skadad fot och svimma

Så, hej. Idag har jag vrickat foten. Eller jag tror iaf det, vi har inte vart till sjukhuset eller något. Men jag tror inte något är brutet. Jag vill iaf inte det, jag hatar att åka till sjukhuset och sitta där och vänta i en evighet.

När, hur? Imorse, vi hade bestämt oss för att skejta till skolan. Eller, två på skateboard, två på cykel (vi tre + vår vän Agnes). Vi hade kommit längre än halvvägs när jag ramlar. Ni vet ibland när det växer träd bredvid vägar och trädets rötter spräcker asfalten? Jag tror att det var en sån jag skulle åka över, men brädan slirar och min fot följer med och jag faller pladask på magen och Agnes är två centimeter från att cykla över min hand. Jag tar mig upp, har ont i foten, byter med Johanna så att jag tar cykeln. Vilket funkade ganska bra, jag fick ta i mer med andra foten bara. Fast sen så får vi bråttom och då åker jag bakpå Agnes cykel.

Men vi kom till skolan i tid och jag tog mig upp för fyra trappor till mitt skåp. De försökte få mig att gå till skolsyster men jag ville inte, för det gjorde inte så ont längre. Jag kände att den hade svullnat upp, men det sa jag inte. Jag tänkte att jag kunde kolla den när jag kom hem, vi hade inte så lång dag idag. Men så blev det inte, för när vi stod och väntade på att vår första lektion skulle börja så svimmade jag.

Japp, svimmade. Vi stod där och jag började känna mig lite yr och illamående och sen började det svartna och jag blundade och lutade mig mot skåpen. Elin frågade någonting och jag svarade och sen kändes det ungefär som om jag somnade. Det kändes som en ganska lång stund innan jag vaknade upp på golvet, men det kan bara ha varit några sekunder. Elin sa att jag svarade på hennes fråga lite halvt virrigt och sen så började jag vingla och föll ihop.

Jag vaknade och öppnade ögonen och jag kunde se figurer hukade runt mig, men inte ansikten, det var fortfarande mörkt. Sen såg jag och Agnes sa någonting, minns inte vad. Jag insåg att jag svimmat så jag tror jag skrattade till. Sen kom Ms Bergström och hon frågade om vad hände och om jag vart knuffad och jag svarade lite svagt "I think I fainted...". Haha. Sen fick jag frågor av henne, är jag diabetisk, åt jag frukost, bla bla. Jag satt där på golvet och var yr och svag och jag skulle ha huvudet mellan benen. Sen så fick jag ett glas med vatten och då piggnade jag till. Med armarna runt Pär och Agnes så gick vi ner till skolsyster och där fick jag samma frågor, hon kollade mitt blodtryck, jag berättade om foten, hon lindade den, ringde min pappa och sen så fick jag åka hem.

Så nu har jag vart hemma i några timmar. Jag har ätit macka, druckit varm choklad, försökt jobba matte, försökt läsa, tittat på tv och sovit.

Men usch, varför måste det hända mig? Nu kommer jag inte kunna skejta på ett tag. Hata! Jag vill ha min fot tillbaka. :(

/Lisa