Brorsaaaaan och konserter och chokladkakor

Ja, som Johanna skrev i förra inlägget hade vi hophopfotografering idag! Det var roligt fast fotoggrafen var lite tjurig.
Jag lånade matildas kläder, jag var typ bästa hiphoparen i stan! Och jag måste säga att det kändes helcoolt. Jag övervägde (inte så) allvarligt att bli hophopare på heltid, men nja... jag vet inte om jag skulle orka leva med den där musiken... Men kläderna skulle jag lätt ha! Ni ksulle bara veta hur cool man känner sig när man går omkring i oversizet-shirt och rejält hängiga jeans och säger "broooorsan", eller "manneeeeen" till alla man möter.
Det var tre personer som jag inte känner som sa att jag såg ut som Tom Kaulitz (felstavning?!....), gitarrist i Tokio Hotel. Hihi och det var sant! Jag såg mig själv i spegel och trodde nästan att det verkligen var Tom som stod där .:D Lustigt.. Ja, vi har ju samma frisyr så...
Så här kommer min brorsaaaaaa:

Ååh attsingen!!! Det funkar inte att adda en image just nu!! Jaja, ni vet säkert hur han ser ut i alla fall.... :(

Senare ikväll uppträdde jag och min folkmusikgrupp på Contrast. Vi var förband till en violinist, som för övrigt heter Patrik, och en sångerska. Vi fick en hel halvtimme på scenen! Det var rätt kul, salen var nersläckt och det var bara strålkastare på oss. Röda och gröna tror jag att det var... Så jag har uppriktigt sagt ingen aning om hur mycket folk det var där, för det var så mörkt, men det lät som ganska många på applåderna. :)
Det här var nog en av de viktigaste spelningarna vi har gjort hittills. Det här var liksom en helt riktigt konsert. Och det gick jättebra, det kändes som att vi fick med oss publiken ordentligt. Vi råkade visst öka tempot på några låtar, men jag tror inte att så många märkte det... hmm...
Vi fick choklad! Varsin stor lindh chokladkaka! Plus tusenlappen som hamnar på gruppens konto förstås! Vi har rätt mycket pengar nu. Drt börjar bli dags att göra något för dem.
Tihi jag råkade sno Gustavs choklad!! Jag såg "min" choklad ligga bredvid min väska och tänkte; jaha jag hade visst inte lagt ner den än. Så jag la ner den i väskan och gick därifrån. En minut senare kommer Gustav stormandes och ropar förtvivlat: "Vem har tagit min chokladkaka!?" Jag trodde att jag bara hade min egen. Men efter en kvarts desperat letande efter Gustavs choklad tittade jag en extra gång i min väska, och upptäckte till min häpnad att där fanns två stycken! Hihi.

Oh crapsingen, varför blir mina inlägg alltid så långa! Jag slår vad om att ingen nånsin läser dem, för ingen orkar mer än ett par rader... Så varför skriver jag dem?